Linn säger:
varför kan inte allt bara vara jättelätt?

Folks säger:

Hm? : /

Folks säger:

För att då skulle allt bli tråkigt till sist

Linn säger:

ja >.<

Linn säger:

du har rätt

Shout Out Louds - Blue headlights

Sarah wrote epistles on the subject of despair
on the only night last year when there was no love in the air.
Listen friend she wrote, and I heard her pen cry before it broke.
Who are we and why, oh why can't we behave?
We are good people, aren't we? Do you know?

Jon-jon had surprising eyes and narrow black suede shows,
a war to fight in Paris and a sister with the blues.
Pusique ton papa est en voyage you've heard your mother making
love is not what we are Jon-jon, you and I
are rats at cupids table but we're fine.

In the darkest corner of a downstairs gathering
ladybirds and pirate cowboys, made up, conversing.
Islands sinking from musicians, bedtime stories, York Magicians,
but you don't have to worry darling, frozen hearts leave
seetrough scarring, and no one else will know unless you tell.

Drink to ghosts of past years' catastrophic love affairs,
to robes of red and silver tales worn thin from too much care.
Comfort doesn't always come in glasses, but perhaps tonight
I won't be the only one with blue headlights.

Come on ladies, take your love to town.
Pick it up boys, take your love to town.
Everybody, take your love to town.

Jag har lovat Clara att jag ska hälsa London från henne. And I intend to keep my promise. Högt och ljudligt, mitt på Trafalgar Square xD Och sen har jag joinat Jessica i klubben för dom som har fått sina bröst förolämpade av August, visserligen indirekt (i samband med trettonåriga Lidingö-bor, vilket inte direkt är den folkgrupp jag identifierar mig mest med) och på ett sätt som jag inte tog åt mig det minsta av, men ändå ;P

Närhetsbehov. Sånt leder till att man kramar på i princip allt som rör sig, och får Matildas kompisar att tro att jag gillar Björn (eftersom han tillhör kategorin saker som rör på sig = saker att krama). LULZ, we say xD