Bells around St. Petersburg
When I saw you
I hope I get what you deserve
And this is where I find
Smoke surrounds your perfect face
And I'm falling
Pushing a broom out into space
And this is where I find a way

Kände mig lite deppig förut men musiken ger mig destination happiness. Det är kul på vilket sätt musiken man lyssnar på kan förstärka, alternativt förändra, vad man känner. Och hur det förändras vid olika tillfällen. Vi kan ju ta låten Stadium Arcadium, bara som ett exempel. Just nu gör den mig lugn och glad, medans samma låt vid andra tillfällen har fått mig att känna mig ledsen och nere.

Jag antar att det har ganska mycket med hur hög eller låg man känner sig från början att göra. Red Hot Chili peppers funkar till det mesta, men viss musik funkar helt enkelt inte till vissa känslor. Är jag ledsen redan från början så kan jag inte lyssna på ledsen musik, åttiotalsballader, eller alltför glad musik. Då blir allt bara ännu värre.

It's understood you wrap
Your voodoo right around my neck
You've got some glitter on your
Kitty at the discotheque
I put my lovin' in your oven
Not a head to check
The last I heard from you
You were screaming "resurrect"

När man är glad däremot, då pallar man det mesta. Till och med dålig skitmusik som man inte skulle peta på med pinne annars verkar plötsligt helt okej. Visst, kanske inte vilken musik som helst (personligen drar jag gränsen vid Da Buzz, om det nu är nån som kommer ihåg vilka dom är? I hates it.) men bra mycket mer än i surt tillstånd.

Because I'm happy to be sad
I want it all I want it bad

Känslor. Underbar eller förjävliga? Ja, det varierar ju. Men jag känner hellre något dåligt än att inte känna alls. Trots allt så behövs de negativa känslorna också, värsta klyschan jag vet, men utan dom skulle vi inte kunna känna allt det positiva. Det behövs både yin och yang för att bilda en helhet. Men får man välja så är man ju hellre glad.

Every night I go looking for you
Everyone in the world adores you
A little pocket of something kind
To find your reason
coming up on it everyday for
Look at me and it's what I stay for
A little locket of fantasy
That we believe in

Apropå känslor, så har vi ju naturligtvis kärlek. Vacker och ful. Underbar och fruktansvärd. Men den finns där, och det är en av människans starkaste drivkrafter, på gott och ont. Utan den vore vi ingenting. Och nej, jag snackar inte nödvändigtvis om kärleken som den ser ut i en parrelation, utan mer om kärleken i sig själv, känslan att tycka om en annan människa så väldigt mycket att det gör ont ibland. Jag ser egentligen ingen skillnad mellan kärleken man har till sina vänner, sin familj, och sin partner. Visst, man uttrycker kärleken på olika sätt men i grund och botten handlar det om samma känsla. All kärlek är vacker. (Utom det mellan man och ko, som Karin skulle ha påpekat. Men nu snackar vi i första hand om människor.) 

My heart is hurting when I share
Someone open up, let it show

Människor. Det är det absolut bästa och sämsta som finns. Man vet aldrig säkert, man kan aldrig räkna med någonting. Du kan förvänta dig en kyss och mötas av en knuten näve. Men man måste våga, våga lita på någon. Ingen tillit = ingen kärlek. Ingen kärlek = Ingenting alls. Om du inte vågar lita på någon, så har du ingenting. Bara tomhet.