Welcome to Tijuana
Bajsuppgift
Finns det ingen perfekt sida där det står allt man behöver veta om hur en teater fungerar?
Om ja, kan någon visa mig den?
Låt den rätte komma in
Dock är boken bättre, och de hade inte med min favoritscen från boken. Men det var cool ändå.
Gillar att det är en film om vampyrer som inte gör en sån stor grej av att det är vampyrer. De flesta vampyrfilmer brukar antingen vara skräckfilmer där vampyrerna är jätteäckliga eller (som nog är vanligare) vara väldigt vampyrromantiserande (för det är ju så sexigt att vara odödlig och leva på blod!). Inget större fel med det, men det är kul med en omväxling. Låt den rätte komma in är ju snarare ett kärleksdrama (om än ett väldigt svart sådant) än en skräckfilm, och vampyren är ingen stenhård fighter eller sexig förförerska, utan en tolvårig liten flicka.
These things make me happy ^^
Jessica vill inte ta upp högen
Jag så¨g ett program om genus och feminism häromdagen. Jag minns inte vad det hette, men det gick på kunskapskanalen. Jag hann inte se hela, vilket var synd eftersom det jag såg var mycket intressant.
Först var det en film från en debatt eller diskussion av något slag från 70-talet, och sedan en diskussion med bland annat Gudrun Schyman. Men något jag tyckte var lite konstigt var att män tog så stor plats i programmen. Visserligen män som var vänligt inställda till kvinnorörelsen, men ändå, män. Det som störde mig var inte deras närvaro i sig, utan platsen som de tog. Oproportionerligt stor plats i förhållande till hur mycket de deltagande kvinnorna fick.
Men det är väl ett manligt mönster antar jag. Har man vuxit upp i ett samhälle där det är ens självklara rätt att ta den plats man vill ha så reflekterar man kanske inte över vad ens handlingar får för konsekvenser. När en man dominerar en diskussion om kvinnorörelsen så tas ju fokus bort från kvinnorna, som är de som det i själva verket handlar om.
Kan män vara feminister?
Ja, jag anser att de kan det, men att det är en delikat balansgång. Som man och feminist bör man passa sig noga för att ta alltför mycket plats (såsom män ofta gör, medvetet eller inte), för all plats som män tar inom kvinnorörelsen tar de från kvinnorna själva. Man kan ju jämföra det hela med den afro-amerikanska medborgarrättsrörelsen, där vissa medborgarrättsorganisationer engagerade väldigt många vita. Men då återuppstod ju samma problem, om en vit var ordförande i en medborgarrättsorganisation så var det återigen svarta som var underordnade vita.
Jag tror att i alla former av befrielserörelser är det viktigt för det förtryckta att rörelsen är deras egen. Att det för en gångs skull är de som har makten. Och därför är jag lite tveksam till män inom kvinnorättsrörelsen. Visst, att de stödjer kvinnorättsrörelsen är ju toppen, men jag tycker inte att de ska driva den, det ska kvinnorna själva göra. Jag tycker inte att män ska ha ledande positioner inom kvinnorättsrörelsens organisationer, jag är faktiskt tveksam om jag tycker att de ska vara med alls.
Kvinnor och män måste arbeta tillsammans för jämställdhet, men kvinnorna måste styra sina egna organisationer. Annars är vi bara tillbaka i det gamla könsmönstret igen. De män som faktiskt vill göra något för kvinnors rättigheter borde förstå det och istället arbeta från sina egna plattformar, och inte försöka ta en kvinnas plats.
Mask of the Betrayer
Ville bara säga
Din doft gör mig lyckligast i världen.
(Ja, jag är extremt gay, men gay betyder egentligen glad och det har jag inget problem med att vara)
It's a world of it's own in here
1. Se inte In the Name of the King: A Dungeon Siege Tale. Den är dålig. Jason Statham är med i den, och den är ändå tråkig. Och LOL på att regissören heter Uwe Boll. Att se den var ett slöseri på två timmar, tid som jag kunde ha spenderat med att göra något roligare, som typ se på när gräset växer. För att citera en användarkommentar på IMDB: "Who is Uwe Boll and what did we do to him to deserve this?"
2. Se gärna Tropic Thunder (och när ni gör det, håll utkik efter Robert Downey Jr. och Tom Cruise)
Bara för att han är en husmus
Bara för att jag är lite kär i den
When your sparkle evades your soul
I`ll be at your side to console
When your standing on the window ledge
I`ll talk you back from the edge
I will turn your tide
Be your shepard and your guide
When your lost in the deep and darkest place around
May my words walk you home safe and sound
When you say that I'm no good and you feel like walking
I need to make sure you know that's just the prescription talking
When your feet decide to walk you on the wayward side
Up upon the stairs and down the downward slide
I will turn your tide
Do all that I can to heal you inside
I`ll be the angel on your shoulder
My name is Geraldine, im your social worker
I see you, need me
I know you do
Right back into it
Har inte varit pepp på att blogga på ett tag heller, vilket ni läsare kanske har märkt (ni TVÅ i alla fall, om vi ens kommer upp i så hisnande läsarsiffror). Men det blir väl bättring på det, såna här grejer brukar gå i perioder. Sen har jag inte haft asmycket tid att blogga på heller, på grund av uppsats ovh annat bajs. Gaah. Ettorna vet inte hur bra de har det. Min tioårige bror vet inte hur bra han har det. Jag vet antagligen inte heller hur bra jag har det. Jag har det jävligt bra.
Mjorp
Det blev 18 sidor totalt (Fast iofs var två sidor innehållsförteckning, så 16 sidor text). Herrejävlar. Men det kändes inte så långt när jag skrev det, konstigt nog. Aja, på tisdag ska vi i alla fall opponera varandras uppsatser, jag hade tur och fick en på 9 sidor som jag ska läsa igenom (stackars Anna fick min). Blir till att göra det på... lördag, eftersom jag inte hinner göra det nu (pga av att en viss pony kommer trilla in närsomhelst) och är upptagen på söndag.
Annars ganska soft dag på skolan, i och med att jag var klar behövde jag ju knappt göra någonting (bara maila iväg och skriva ut uppsatsen).
Nu trillade ponyn in!
Nu ska jag göra lite lunch åt mig själv
Men det är dyrt.
Men jag vill se.
Hoppas fribiljetten gäller då *håller tummarna*
Sammanfattning
Blä. Jag orkar inte sammanfatta mera nu. Vad är egentligen meningen med att skriva en sammanfattning till en uppsats, allt som står i sammanfattningen finns ju liksom redan i uppsatsen. Det är bara så drygt och repetativt. Men aja, det kräver ingen större tankeverksamhet i alla fall, och det är nog tur med tanke på att min hjärna håller på att lägga av.
Nysigt värre
Jessica och Matilda var dumma små flickor som lämnade mig här alldeles ensam. *Börjar nynna på All By Myself*
Men idag ska jag vara duktig flicka och gå på idrotten, jajamensan. Vi har dans idag! Det är kuligt! Och sen ser det ut som att vi kommer få ha tre veckor där man får välja mellan yoga, innebandy och volleyboll också. Hm, undrar om man måste välja varje sak minst en gång? Hope not, för i så fall ska jag ha yoga alla gångerna. Jag HATAR bollsporter. De får mig bara att känna mig dålig.
Men nu ska jag ta och vara lite effektiv, leta upp Elin och sen räkna lite matte.
Ciao!
(Spoilervarning)
Säsong 1 av Green Wing har ett kasst slut. Man kan inte sluta en säsong när tre av huvudpersonerna sitter i en bil som närsomhelst kan trillar över ett stup! Nej! Går inte!
Tur att det finns en säsong två dock. Jag resonerar så här: Om det finns en säsong två så måste allt ordna sig på något sätt. De kan inte leva i slutet av säsong ett, bara för att dör brutalt i första avsnittet av säsong två.
Som ett exempel har vi O.C, där marissa sjkuter Ryans brorsa (vahannuheter) i sista avsnittet av säsong två, och avsninntet slutar innan man får reda på om han dör eller inte. Men i första avsnittet på säsong tre så överlever han! Tada!
Alltså kommer de inte dö. De får inte.
